Beräkningen jämför med om motsvarande produkter hade tillverkats nya. Hittills har omkring 180 unika återbruks-ID rapporterats. Ett sådant ID kan omfatta allt från en hatthylla till 17 fönster eller 25 ton natursten.
Bland det som tagits tillvara finns kakelugnar, kompletta kök, massiva trägolv, växthus, gårdshus, friggebodar, förråd, en spiraltrappa, inglasningar, badkar, värmepumpar, lyktstolpar och växter. Störst har intresset varit för fönster, dörrar, olika slags sten, vitvaror och plåttak.
Intresserade har anmält via Trafikverkets webbplats vilka byggnadsdelar och material de vill ta tillvara. Entreprenören ansvarar för att samordna återbruket och fördela materialet enligt kontraktets krav.
Återbruket gäller inte bara enskilda delar. En äldre långloge inom området för den planerade järnvägen ska flyttas sedan Kulturvarvsgården Karlgård visat intresse för att ta över byggnaden. Logen demonteras nu varsamt, och demontering och flytt beräknas ske successivt före årsskiftet. Återuppbyggnaden är planerad till 2027.
– Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är det en stor fördel att kunna bevara byggnaden som helhet, i stället för att enbart ta tillvara enskilda byggnadsdelar, säger David Fridlund, projektledare vid Norrbotniabanan, i Trafikverkets nyhet.
Att fler hus inte flyttas förklarar Trafikverket med att det krävs en mottagare samt praktiska och ekonomiska förutsättningar, bland annat kostnader för demontering, transport och återuppbyggnad. Intresse har funnits för fler byggnader, men det har inte alltid gått att hitta någon som kan och vill genomföra en flytt. Då undersöks i stället om byggnadsdelar och material kan återbrukas.
Återbruksarbetet fortsätter i takt med att fler fastigheter rivs för järnvägen. I centrala Skellefteå beräknas återbruk och rivningar pågå till slutet av februari 2027. Därefter följer nästa etapp i Bureå, där arbetet beräknas vara klart till sommaren 2027.








