Enligt MYH drivs utvecklingen av olika faktorer för de två yrkesgrupperna. För lokförare har lågkonjunkturen och den minskade godstrafiken dämpat efterfrågan på kort sikt. Myndigheten beskriver det som att det har blivit svårare för nyutbildade lokförare att etablera sig på arbetsmarknaden.
För de järnvägstekniska yrkena pekar utvecklingen åt motsatt håll. Behovet växer i takt med järnvägens underhåll, modernisering och kommande investeringar. MYH pekar särskilt på omfattande reinvesteringar i järnvägen, införandet av signalsystemet ERTMS och ökade krav på underhåll och robusthet i transportsystemet som drivkrafter bakom kompetensbehovet.
Bristen är enligt analysen tydligast inom signalteknik. Utöver att åtta regioner rapporterar brist på signaltekniker beskriver flera aktörer i branschen ett växande behov under lång tid framöver. Myndigheten bedömer att behovet av järnvägsteknisk kompetens väntas vara högt under överskådlig tid.
Joel Junros, analytiker på MYH, framhåller i myndighetens pressmeddelande att signaltekniker, eltekniker och bantekniker kommer att vara avgörande för att Sverige ska kunna genomföra de planerade järnvägsinvesteringarna. Han menar att kompetensfrågan ofta hamnar i skymundan när debatten handlar om nya spår, ökad kapacitet och stora investeringar, och att investeringarna blir svåra att genomföra i praktiken utan personal som kan bygga, underhålla och utveckla järnvägen.
MYH konstaterar också att flera av de järnvägstekniska yrkena är relativt okända för allmänheten, trots goda arbetsmarknadsutsikter. Enligt myndigheten finns därför goda möjligheter för den som står inför ett utbildningsval.
Analysen ingår i MYH:s regeringsuppdrag att analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan. Området som myndigheten benämner ”Järnväg” omfattar en gruppering av utbildningsinriktningar inom yrkeshögskolan som kan kopplas till järnvägen.