Höstbudgeten presenterades den 12 november och pekar ut transportinfrastruktur som ett av de områden där anslagen ska fortsätta att öka. Det redovisar branschorganisationen Tågföretagen, som konstaterar att budgeten ligger i linje med den nationella planen för 2026–2037, beslutad tidigare i år, med betydande resurser till både utveckling och underhåll. Budgeten innehåller också ökade medel till investeringar utifrån totalförsvarets behov.
Omfördelningen gäller de EU-stöd som medfinansierar investeringar i det transeuropeiska transportnätet, TEN-T. Anslaget för EU-stöden minskar med 418 miljoner kronor, samtidigt som 548 miljoner kronor förs över till utveckling av statens transportinfrastruktur. Bakgrunden är enligt Tågföretagen framför allt förändrade och senarelagda utbetalningar av EU-stöd. Regeringen bedömer att omfördelningen inte ska påverka den finansierade verksamheten.
Tågföretagen menar att den större ekonomiska ramen förändrar diskussionen: frågan gäller i allt högre grad vad satsningarna ska åstadkomma, inte bara hur mycket som satsas. Organisationen vill att anslagen över tid ska kunna avläsas i bättre kapacitet, ökad tillförlitlighet, effektivare underhåll och bättre förutsättningar för gods- och persontrafik, och att näringslivets, arbetsmarknadens och totalförsvarets transportbehov får tydligare genomslag i prioriteringarna.
Samma fråga diskuterades vid ett möte som Omtag Svensk Järnväg höll med företrädare för näringsliv, politik och bransch under rubriken Vilken järnväg behöver AB Sverige? Utgångspunkt var rapporten Nationell plan på ett nytt sätt, som pekar på behovet av att komplettera dagens projektorienterade planering med en tydligare långsiktig bild av vad transportsystemet ska kunna leverera.
Diskussionen fortsätter på Järnvägsdagen den 25 november, där bland annat järnvägens roll för totalförsvaret, näringslivets behov och framtidens investeringar står på programmet.











